Olika nyanser av medvetslöshet

I dag har jag lärt mig vad jag behöver veta om olika typer av medvetslöshet (koma); temporär, permanent eller semipermanent och locked-in-syndrome.

Semipermanent koma verkade först passa bra för den tilltänkta kvinnan i min bok. Men den varar enligt de definitioner som jag hittar i månader eller år. Det är för lång tid.

Alternativet blir då hjärnskakning (commotio). Men då kommer hon lite väl lätt undan.

I stället kan hon få en hjärnblödning, varianten subduralblödning.  Den kan orsakas av yttre våld. Symptomen kan utvecklas långsamt och leda till bland annat förvirring och glömska. Det passar fint.

Det går åt mycket te och smågodis

På sikt måste jag nog byta vanor om jag ska hålla på så här. Det är så trevligt att ha något att knapra på intill datorn… Tekokandet har närmast blivit en ritual de senaste månaderna. Det är synonymt med ”nu börjar en stunds helig skrivtid”.

Ut till havs igen

I dag har det tillkommit ett brännskadat ansikte och just nu håller huvudpersonen på att gå igenom sin mammas dagböcker från förr. Samtidigt som Ensamfararen packar sin ryggsäck med det viktigaste för ändamålet och ger sig ut till havs igen…

Kan man banta offentligt på webben så…

Jag har aldrig testat. Men jag har hört om modiga människor som utlovar en bestämd viktnedgång till ett bestämt datum och som låter sina kompisar följa den osäkra resan dit via webben.

Jag behöver inte banta, säger BMI. Men jag behöver bli färdig med min bok. Säger jag själv. Det som saknas allra minst just nu är inspiration och rumpvilja (lust att sitta på rumpan och helt enkelt skriva). Det som saknas mest är tid, tid, tid.

Jag började i maj 2009. Under 2011 vill jag att mitt manus ska bli färdigt. Jag kollar statistiken och konstaterar att jag är uppe i 464 649 tecken, vilket motsvarar 82 772 ord, vilket motsvarar 222 pocketsidor. Det är en del sidor. Men statistiken är dålig på att bedöma kvaliteten på de där sidorna tyvärr. Det kommer andra att få göra.